Åsikter

Sluta skriva om varg

Sat, 04 Feb 2012 05:56:00 +0100

Varje dag står det om varg på Dialog – snart blir jag arg. Visst finns det väl något annat att skriva om?
Det är väl ändå inte så att övervägande delen av oss om bor inom Bbl/AT:s utgivningsområde sitter och funderar på vargen dagarna i ända?
När de politiska diskussionerna blir för segdragna och ointressanta brukar ni skriva att den här insändaren får sätta punkt för diskussionen. När ska ni sätta stopp för den alldeles för långdragna debatten om vargen?
Uttråkad prenumerant, Arboga

Svar direkt. Vargen är
den fråga som engagerar
mest i våra trakter och kommer nog att så förbli länge. Därför vore det helt fel att strypa debatten. Men skriva gärna om annat också, det välkomnar vi.
Dialogred.

Skyll inte på domaren

Fri, 03 Feb 2012 05:54:00 +0100

Varför är det så gott som alltid domarnas insats som är orsaken att man förlorar? Gäller framför allt när tränaren Jocke Hallgren är inblandad.
Vi var många som var i KB-hallen i helgen och som höll på Munktorp. Vi gillar lagets inställning att kämpa till slutsignalen går. Ibland kunde man tro att laget var i sin tisdagsträning som enligt Hallgren är mer krig än fotboll.
Det är då det blir problem när man kommer till en match där det finns regler och domare. Så gott som alla gör fel någon gång på en fotbollsplan. Spelare och ledare kan gå i taket för ett felaktigt domslut om till exempel en hörna döms felaktigt medan man tycker det bara är otur om någon egen spelare missar ett öppet mål.
Jocke Hallgren borde nog utvärdera sina spelares och kanske sin egen insats efter en match innan han uttalar sig om varför man inte vinner.
Nisse H, Köping

Skall vi tvingas bort?

Wed, 01 Feb 2012 05:41:00 +0100

Vi som bor på landsbygden och som i generationer har kunnat röra oss utan rädsla i byarna och i omgivande marker har under det senaste året sett vargen komma närmare och närmare bebyggelsen och inte alls visa den rädsla för människor som är ett naturligt beteende.
Försök att skrämma varg från en gårdsplan med smällare och raketer har fått vargen att lomma iväg, dock utan något som helst panikagerande.
Föräldrar med småbarn har tidigare tryggt kunnat ställa ut barnvagnen på gårdsplanen för en sovstund för den kommande generationen.
Barn har utan rädsla kunnat gå i mörkret till skolbussen på mornarna.
För ett år sedan var vargspår en sällsynthet i skogen.
I dag ses varg och vargspår var och varannan dag och då på vägar och åkrar inne i byarna, i närheten av hus och i några fall inne på gårdsplaner.
Oron och rädslan bland människorna i vargdistrikt ökar. Man frågar sig hur långt det måste gå, måste vi komma till punkt 7 i insändaren i Bbl/AT 26 januari eller följa redaktörens uppmaning i talet till regionen 27 januari innan makthavarna inser att detta är en kulturfråga som måste behandlas skyndsamt.
Det handlar om landsbygdskulturen som helt håller på att förändras.
Det har varit naturligt under århundraden att kunna bo och verka på landsbygden, bland annat att kunna röra sig fritt i naturen och plocka svamp och bär och att kunna ha en djurhållning som håller landskapet öppet. Vi som valt detta sätt att leva vill kunna fortsätta att göra det utan att behöva bygga staket för att hålla vargen ute.
I dag kan vi räkna med att antalet vargar i Sverige uppgår lågt räknat cirka 300. Hur stor är den stammen om två år om detta experiment får fortsätta?
Vill regering, riksdag, naturvårdsverk och länsstyrelse driva landsbygdsbefolkningen till att bli lagbrytare eller är kanske dagens agerande från makthavarna ett led i att avfolka landsbygden?
Rykten gör gällande att dagens varghantering kostar över 5 miljarder kronor årligen. Finns det någon som kan (vågar) ge oss ett klart svar på vad detta experiment kostar?
Vad skulle inte Sveriges kommuner kunna göra om dessa pengar i stället, de kunde användas till exempelvis vård och omsorg om våra äldre?
Boende i norra Odensvi

Rest av fattig-Sverige

Tue, 31 Jan 2012 05:21:00 +0100

Jag tror att många Arbogabor liksom undertecknad finner det obegripligt att de folkvalda moderaterna och folkpartisterna så envetet klamrar sig fast vid de rester från det gamla fattig-Sverige” som innebär att man överlåter vården av våra, ofta sjuka, åldringar åt dem som kan hålla dem vid liv för absolut lägsta kostnad.
Vi vet ändå att de utländska riskkapitalbolag som lagt under sig stora delar av den svenska äldrevården pressat sina kostnader så att de ändå kan skicka milliarder av för vård och omsorg ämnade skattepengar till olika skatteparadis.
Beträffande kontrollen av äldrevården gäller ju det orättvisa faktum att vårdanställda i offentlig sektor omfattas av Lex Maria och är skyldiga att rapportera eventuella missförhållanden till berörda myndigheter, medan anställda i de privatägda vinstjagande företagen som rapporterar missförhållanden riskerar att få sparken för att de förråder ”affärshemligheter”. Det vill säga företagets sätt att spara på vården för att tjäna pengar.
Hoppas att väljarna i Arboga även i fortsättningen väljer rätt personer att bestämma över vår äldrevård.
En som kanske snart behöver vård
Arboga

Hur kan sänkning kallas höjning?

Mon, 30 Jan 2012 06:01:00 +0100

Alliansregeringen berömmer sig av att ha så bra ordning och reda i de offentliga finanserna att man kan höja pensionen år 2012 med 3,5 procent. (Bbl/AT 4 november 2011, Axén, Coenraads).
Det må så vara. Men då måste man ha haft mycket dålig ordning tidigare, eftersom pensionen sänkts med 2,96 procent år 2010 och 4,26 procent år 2011. Varför glömmer man att tala om detta?
Det innebär att den som år 2011 hade en pension på 12 000 kronor år 2009 hade en pension på 12 916 kronor och år 2012 får en pension på 12 420 kronor. Alltså betydligt mindre än år 2009!
Hur kan man då påstå att pensionärerna får tusentals kronor mera?
Pensionären
Arboga

Hantering som havererat

Sun, 29 Jan 2012 06:11:00 +0100

Det är bara att konstatera att landstingsledningen i Västmanland ställt till det i regionfrågan. Hanteringen beskrivs bäst som ett haveri.
På ett politiskt okunnigt sätt, utan självinsikt och omvärldsanalys, hastade de fram ett förslag där det stod klart från början att de inte skulle kunna få det breda stöd som en regionbildning kräver.
Övermodet har skadat regionsbildningsarbetet. Det som nu återstår är skademinimering och omtag i samarbetsprojekten som måste fram runt Mälardalen.
Det allvarliga med det socialdemokratiska regionförslaget och det som bidrog till sammanbrottet är att de konsekvent har använt sig av dubbla budskap.
I olika uttalanden och artiklar hävdar de att syftet var att skapa en stark Mälarregion, men det de föreslog var en region med Sörmland, Västmanland och Örebro. Den kallar de en Mälarregion men de facto är det en Hjälmarregion som de föreslagit.
De sade sig vilja ta vara på fördelarna med Stockholm men valde att föreslå en regionbildning bort från Stockholm.
Deras dubbla agenda framträder klart när de å ena sidan är med oss och skriver till statens utredare att de inte vill ha någon ny statlig länsgräns mellan Sörmland, Västmanland och Uppsala för att i nästa stund driva Hjälmarregionalternativet.
I sin iver att visa politisk handlingskraft har de dessutom utgått från vad som bäst för det egna partiet, en stark socialdemokratisk region.
Att de dessutom nu försöker skuldbelägga Uppsala för att det inte blev något den här gången heller får väl betraktas som tidstypiskt för socialdemokraterna. Det är klart att deras regionplaner havererar.
Med anledning av den miserabla hanteringen av regionfrågan från landstingsledningens sida, har allianspartierna i landstinget bestämt sig för att skriva till Mats Sjöstrand, statens utredare av ny länsindelning, där vi redovisar vad vi vill i ett länsperspektiv.
Vår utgångspunkt är Sörmland, Västmanland och Uppsala. För denna lösning finns det stöd i Västmanland men även i Sörmland och Uppsala.
Vi anser att det finns anledning att ta den här kontakten efter uppgifter om att ledande politiker enskilt haft samtal med utredaren. Vad som sagts har vi inte kunskap om men för att inga osäkerheter ska råda är det bra att Sjöstrand även informeras i särskild ordning om vad som hänt i och omkring hanteringen av Hjälmaralternativet.
Tomas Högström, M
Torsten Källberg, FP
Birgitta Andersson, C
Ingvar Nordén, KD

Tummen upp för Arboga

Sat, 28 Jan 2012 06:09:00 +0100

Äntligen får man läsa vad man aldrig trodde man skulle få läsa om politiken. Samarbete och samförstånd över blockgränserna! Man blir yr av glädje. Tack för att både S och M ser till Arbogas bästa!
Tina, Arboga

Går inte ringa färdtjänst

Fri, 27 Jan 2012 06:08:00 +0100

Min mor åker färdtjänst till Big Inn ganska ofta. Eftersom hon handlar ganska mycket tar hon naturligtvis färdtjänsten tillbaka hem.
I över två månader nu har inte färdtjänsttelefonen på Big Inn varit uppkopplad. Jag trodde att den skulle vara uppkopplad lagom till ICA Maxis invigning, men icke. Varför inte? undrar jag.
När man frågar taxi säger de att ICA Maxi ska se till att den blir uppkopplad, och när man frågar chefen på ICA Maxi säger han att det är taxi som ska se till att telefonen fungerar.
Man vet inte riktigt vem man ska lyssna på. Jag menar att det är ju jobbigt för de äldre att ta nummerlapp till kundtjänst, och sedan behöva vänta en halvtimme eller ibland mer på att det ska bli deras tur att be personalen att beställa taxi åt dem. Plus att sedan behöva vänta, ibland en halvtimme, på att taxin ska komma.
Det blir jobbigt både för kunderna och för personalen, eftersom det ju tar mycket av deras tid. Det är många äldre som åker färdtjänst till och från Big Inn. När ska detta problem fixas egentligen? Är det fler läsare som håller med mig?
En som vill vara anonym, Köping

Har vi blivit så klena?

Thu, 26 Jan 2012 05:24:00 +0100

I Tvärsnytts årskrönika ingick ett inslag från Skultunas idrottsplats. Man hade funnit att gamla löparbanor hade kolstybb kvar. Alla vi som är äldre än 50 år har förmodligen någon gång beträtt någon löparbana på en idrottsplats, där ytan var belagd med kolstybb. Det var allmänt på alla friidrottsplatser i landet.
I Tvärsnytts krönika fick man veta, att kolstybben innehöll ”mycket giftiga ämnen” som bland annat innehöll arsenik. Kommunen hade tvingats att sanera bort kolstybben. Det kostade mycket stora pengar. En kvinna i programmet förklarade att kolstybben var ”mycket farlig”. Senare undersökningar har visat att kolstybben i denna form var ofarlig för människan.
En bekant till mig frågade för en tid sedan om jag kunde förklara hur mänskligheten kunnat växa så snabbt. Under min levnad har antalet människor på vårt klot ökat från 2 miljarder till i dag mer än 7 miljarder.
Förr fick man vara rädd för att drabbas av sjukdomar som det inte fanns någon säker bot mot. ”Barnförlamning” var fruktad, en lunginflammation kunde vara dödlig. I nästan varje släkt fanns det tuberkulos och någon som hade dött av den sjukdomen.
Vi hade träslöjd i skolan utan en massa säkerhetsanordningar. Barnen fick ta sig till skolundervisningen utan skolbussar, äta sin medhavda skolfrukost på en bänk i skolan. De fick gå ut i arbetslivet efter konfirmationen som ägde rum vid 14-15 års ålder.
Är det en allmän hysteri som drabbar oss som en farsot. Inte bara i vårt land, vill jag tillägga, men den tycks vara vanligare ju mer utvecklade nationerna är i tekniskt hänseende. Vi i Sverige har varit nära nog ledande i att vara rädda för det mesta.
Innan vi skall göra något, tycks vi börja med att fundera ut vad vi kan misslyckas med och hur vi skall skydda oss, innan vi startar arbetet.
En bekant till mig skulle få hjälp med städningen i lägenheten vid en tillfällig kraftnedsättning. De som skulle ”hjälpa till” klagade över att hans 15 år gamla dammsugare ”väsnades” så att de som brukade den måste ha hörselskydd. Vännen städar än i dag med den utan hörselskydd.
Har vi svenskar blivit så klena, att vi inte klarar av att fortsätta leva i våra föregångares fotspår utan att ha ”specialskyddande” kängor?
Det är klart att jag hyser medkänsla med den personal i ett vårdhem för gamla som, enligt Bbl/AT nyligen, måste vistas 40 timmar i veckan i samma luft som gamlingarna lever i hela dygnet. Det måste ”vara påfrestande” för vårdpersonalen – även om gamlingarna inte har klagat. Det är i alla fall för de gamla vårdhemmet finns.
Arbetsmiljölagen gäller inte för dem som är vårdtagare. De kan således inte åberopa den utan bara finna sig i det som erbjuds. De är ju vana vid sämre villkor sedan tidigare.
S.Å. Skog
Köping

Stora förskolor inte nytt

Wed, 25 Jan 2012 06:02:00 +0100

Angående insändaren (20/1) om planerad förskola vid Ringvägen i Köping. Jag vill gärna bemöta de delar som gäller förskolans storlek, antal barn och hur verksamheten organiseras.
Det finns redan i dag förskolor i Köping med sju till tio avdelningar och där barnantalet varierar mellan 135 och 163 barn.
Med avdelningar som ligger nära varandra kan personal samverka och ha utbyte av varandra samt hjälpas åt när barnantalet varierar på de olika avdelningarna. Det underlättar också att ha närliggande avdelningar då barn skolas över från en avdelning till en annan.
Signaturen ”Hon som ser helheten med tanke på de små” har alldeles rätt i att barn inte bör vistas i för stora grupper och att alla barn behöver bli sedda och få utvecklas utifrån sina egna behov och förutsättningar.
Att förskolan består av flera avdelningar innebär inte att barnen vistas på samma ställe under dagen. Barnens schematider varierar som till exempel då barn har sin placering mindre än tre timmar per dag, vilket innebär att alla barn inte alltid är på förskolan vid samma tidpunkt.
Alla barn har sin grupptillhörighet och personalen ansvarar för att barnen kan vistas tryggt och säkert på förskolan under dagen, såväl inne som ute. Barnen ges även möjlighet att tillsammans med personal vistas i den omgivande miljön som i lekparker eller i skogsområdet intill.
Vi tycker det är positivt, och ser fram emot att få erbjuda barn en placering i nya ändamålsenliga lokaler. I dagsläget är behovet av plats som störst på den östra sidan där den nya förskolan planeras.
Signaturen är välkommen att besöka någon av de fleravdelningsförskolor vi har för att ta del av hur verksamheten är organiserad där. Hör gärna av dig till mig så förmedlar jag kontakt med respektive förskolechef. Det går även bra att signaturen kontaktar mig vid eventuella frågor eller funderingar.
Yvonne Karlsson
Utvecklingsledare/Chef för förskolan
i Köping

Bra vård på lasarettet

Tue, 24 Jan 2012 05:24:00 +0100

Ibland undrar man hur människor kan uppleva samma sak så totalt olika. Man har ju hört hur dåligt det är inom sjukvården, och ”alla” som jobbar på Köpings lasarett framställs som inkompetenta.
Efter två dygn på HIA (hjärtintensiven) kan jag bara säga att jag är mycket nöjd och tacksam.
Hela vägen har jag mött engagerade och kunniga människor, och har känt mig helt trygg.
Detta gäller redan från ambulansen som hämtade mig hemma.
Kanske det är så att man har olika förväntningar. Men jag blev i alla fall bra bemött hela tiden och kunde gå hem med stor tacksamhet.
Även maten var mycket bra. Stort tack till alla!
Lars Wester
Köping

Nu höjs bensinskatten

Mon, 23 Jan 2012 05:26:00 +0100

Regeringen och finansminister Anders Borg, M, höjde bensinskatten vid årsskiftet igen. Samma sak gjorde han vid förra årsskiftet 2010/11. Före valet 2010 lovade Borg och Reinfeldt att inte höja bensinskatten.
I Bbl/AT den 6 maj 2010 skrev moderaterna Stellan Lund och Staffan Anger att de rödgröna skulle höja bensinskatten om de vann valet 2010, och detta skulle leda till ”att utarma glesbygden och göra det allt svårare att leva och arbeta där”.
De fortsatte med ”För många västmanlänningar är bilen oersättlig för att nå exempelvis arbetet, livsmedelsbutiker, skolor och barnens fritidsaktiviteter.”
För att riktigt ta i anklagade de partiledare för de rödgröna för att ”planera och avveckla vår svenska glesbygd”.
Om Angers och Lunds egna ord var sanningsenliga före valet 2010 är deras ord riktiga även nu. Men nu är det Reinfeldt, Björklund, Lööf och Hägglund som utarmar glesbygden och sakta men säkert planerar att avveckla glesbygden.
Inte ett ord i insändaren om alliansens skattehöjningar på drivmedel, men Lund och Anger avslutade med ”politiken får inte sätta käppar i hjulet för att leva och verka på landsbygden”.
Därefter åkte Anger till riksdagen och röstade gång på gång för höjd bensin- och dieselskatt.
Är Anger och alliansen att lita på?
Alf Bergström
Munktorp

Andra bullar på Centrallasarettet

Sun, 22 Jan 2012 05:29:00 +0100

I dag finns möjlighet för personalen vid landstinget att äta personalmat på Restaurang Höjdpunkten och Café Bigarrå på Cent-rallasarettet. Det är bra att möjligheten och servicen finns nära, men utbudet av matställen kring sjukhuset är magert och alternativen få.
Restaurangen har gått back under många år, vilket gör att man frågar sig varför landstinget överhuvudtaget driver restaurang i egen regi när det är sjukvård som landstingets huvuduppgift.
Jag har därför lagt ett förslag till landstingsfullmäktige om att titta på alternativa möjligheter att driva restaurangen. De rödgröna har nu efter ett år behandlat motionen och sagt ja till förslaget.
För att vi ska bli ett bättre landsting krävs större fokus på vår viktigaste uppgift, att ge god och säker vård, och mindre fokus på att baka bullar och bedriva catering under den form som sker i dag.
Vill vi ta ansvar för skattebetalarnas pengar och erbjuda medborgare och personal bättre service bör restaurangverksamheten läggas ut på entreprenad.
Maria Dellham, M

Klyftorna måste minskas

Sat, 21 Jan 2012 05:27:00 +0100

De borgerliga partierna gick till val på ökad sysselsättning och ett minskat utanförskap. Under de fem år som alliansen styrt Sverige har arbetslösheten och utanförskapet ökat, trots perioder av stark tillväxt och högkonjunktur.
Konsekvenserna för de flera hundra tusen personerna som inte får ett jobb och inte heller bereds möjligheter till inträde på arbetsmarknaden är direkt nedslående.
Den massarbetslöshet som Reinfeldt och Borg skulle bryta med ”smarta” jobbskatteavdrag och inkomstskillnader har bara ökat samhällsklyftorna och det ofrivilliga utanförskapet.
Signalerna är alarmerande. Ungdomar, invandrare, de som saknar gymnasieutbildning hamnar allt längre från ett inträde på arbetsmarknaden. De tvingas att leva på bidrag – utan möjligheter till omskolning eller kompletterande studier, eftersom resurserna till komvux minskat rejält.
Det är ett moment 22. Den som inte har utbildning får klara sig själv, samtidigt som en del av tillväxtbranscherna skriker efter utbildad arbetskraft. Det är en modell som vi aldrig kan acceptera. Regeringen har misslyckats med sitt huvuduppdrag – att föra en politik som minskar arbetslösheten.
För oss socialdemokrater är det självklart att utbildningsinsatserna så långt som möjligt leder till inträde på arbetsmarknaden. Regeringen tänker precis tvärtom, bara de som har jobb ska premieras, de som saknar möjligheterna ska piskas in på arbetsmarknaden, med lägstalöner, usla villkor och otrygghet.
Den samhällsmodell som byggts upp av regeringen Reinfeldt är oroväckande, rent av skrämmande. Fattigsverige, som vi socialdemokrater ägnat decennier och generationer åt att bekämpa, är åter en realitet. Var och en för sig själv är regeringen Reinfeldts signum.
Det krävs investeringar, inte avveckling för att vi ska kunna ge alla dessa personer, som befinner sig i ett långvarigt utanförskap, chansen till inträde på arbetsmarknaden.
Vi socialdemokrater vill skapa 57 400 platser inom högskolan, vuxenutbildningen, i traineejobb och utbildningsvikariat.
Sverige behöver en regering som vågar minska klyftorna. För detta krävs investeringar i lågkonjunktur för att möta arbetsmarknadens behov vid en högkonjunktur.
Den nuvarande borgerliga regeringen har hittills varit helt oförmögen att genomföra dessa åtgärder.
Sven-Erik Österberg, S
Pia Nilsson, S
Olle Thorell, S
Anna Wallén, S
Riksdagsledamöter för Västmanlands län

Stäng inte in barn bakom ett plank

Fri, 20 Jan 2012 05:24:00 +0100

Kära Köpingsbor, är det ingen som reagerar på kommunens mastodontbygge av dagiset efter Ringvägen?
Här går man mot all forskning och studier. Man ska hysa upp till 160 barn plus personal, cirka 200 personer.
Det finns en liten grönyta från Schenströmsgatan till parkeringen nedanför IKW-stugans parkering.
Ringvägen är ju redan i dag konstant trafiktät. Då ska man bygga ett bullerplank? Men det handlar också om avgaser. Ska dessa stackars barn springa hela dagarna bakom ett plank? Hur har man tänkt? Det finns en enda planerad lekplats, precis vid parkeringen. Hur har man tänkt att flera hundra barn ska leka där, om alla vill vara ute samtidigt vid fint väder?
Det är som att vara fånge på Kumlabunkern. De är också instängda. Barnen får väl slussas ut en halvtimme i taget. Eller?
Hur man kan lägga dessa byggnader här är en gåta. Tänker man på barnen? Nej, bara ekonomi. Alla studier visar att barn ska vara i små enheter, där varje liten unge ska bli sedd. Men inte i Köping.
Det finns väl bättre områden. Bland annat från Ringvägen till Ringssons väg, även hela Fantetorpsgärdena. I dag kan man ju inte skylla på markförhållanden vid Fantetorp, för man har ju tillåtit småhusbyggnation.
Att låta så många barn vistas på en lång remsa bakom plank är horribelt. Man kan ju inte anlägga utemiljön hur högt upp som helst, för ovanför ligger hus. Det är inte svårt att förstå hur intensiv trafik blir på Ringvägen, även Schenströmsgatan, när alla ska lämna och hämta barn, och det kommer varubilar, man ska ha ett eget kök där.
Nej, mor- och farföräldrar, föräldrar samt personal och boende här i staden, varför protesterar ni inte mot detta idiotiska förslag? Kanske har man inte förstått hur det är tänkt att bli.
Tänk på de små bakom plank och avgaser. Hur ska man kunna se den lilla individen bland flera hundra? Det här är väl det tokigaste ansvariga i kommunen föreslagit, helt mot alla studier och fakta.
Säger bara: åk upp och titta på backen från Schenströmsgatan till parkeringen nedanför IKW-stugan, så ser ni denna remsa bakom plank och avgaser.
Jag är både förälder, mormor, farmor samt pensionerad personal.
Många barn på en plats. Jo då kan man ha personal som kan springa runt och täcka upp. Bara pengar men inget barnperspektiv, tyvärr.
Hon som ser helheten med
tanke på de små, Köping

Trafikverket lyssnar inte

Thu, 19 Jan 2012 05:34:00 +0100

Så var det dags igen. Trafikverket tar i med nya krafter och ny personal för att driva igenom sitt projekt, vajerräcke på länsväg 250 mellan Kungsör och Köping.
De har gjort någon form av omarbetning av förslaget, men vad jag kan se är det ingen större förändring mot tidigare. Trafikverket har aldrig någonsin tidigare upplevt ett sådant massivt motstånd mot att en väg byggs om med vajerräcken, enligt vad anställda själva säger. Men kör ändå vidare med planerna.
Det känns väldigt synd att man inte kan lyssna på folkopinionen i detta läge.
Trafikverket vill påskina att det händer mycket olyckor längs denna väg och det grundar man på en statistik från åren 1995-2004. Känns inte det som väldig gammal statistik?
Vad har hänt de senaste åtta åren längs vägen? Inte många olyckor. Det är klart, folk har kört av vägen här och där, men inga allvarligare olyckor. Det har varit ett antal viltolyckor men dessa kommer man inte åt genom vajerräcke.
Läste i tidningen förra veckan att man tycker att något ska göras åt E 20 kring Vara, där den hemska dödsolyckan hände nyligen, men Trafikverket har meddelat att det inte finns några pengar!
Som en vanlig Svensson tycker jag ju att man borde prioritera en mycket olycksdrabbad Europaväg i stället för en liten länsväg.
Tyvärr har vi motståndare, enligt ett rykte, tappat stöttningen från Köpings kommun. Kommunen har blivit erbjuden ombyggnad av genomfartsleden samtidigt som vajervägen byggs, mot att kommunen ställer sig på Trafikverkets sida.
Sänk hastigheten till 80 km/h på vår väg, så kör folk omkring 90-95 km/h. Med vajerväg höjs hastigheten till 100 km/h vilket resulterar i att folk kommer att köra 110-115 km/h. Det gör det än mer besvärligt för oss som måste korsa vägen.
Jag är i vanliga fall ingen större motståndare till vajerväg, men det ska vara på sådana vägar där det inte finns utfarter var hundrade meter och där behovet av säker väg är större!
Boende längs vägen

Varg hot mot närproducerad mat

Wed, 18 Jan 2012 05:21:00 +0100

Centerkvinnorna i Västmanland ser med glädje den trend som är tydlig bland unga människor. Nu har det återigen blivit populärt att bosätta sig utanför tätorterna. Undersökningar visar att speciellt unga kvinnor är intresserade av att kunna bo på landsbygden.
Det finns naturligtvis många anledningar till detta. Bland annat en avstressande miljö, lugnare uppväxt för barn, möjlighet till egna odlingar och närheten till naturen. Bara det att kunna följa naturens skiftningar är en lyx!
Många unga känner en lycka och positiva levnadsvillkor genom möjligheten att ha egen häst, hund, kanske några får och höns. Men vågar man ha det i dag? I vårt rovdjurstäta område är risken ganska hög att djuren blir attackerade.
Mellansverige är i dag det varg-tätaste området i Sverige. Vi ser också att de vargar som finns inte är naturligt skygga. Detta i sin tur beror på att vargarna inte ser människorna som fiender. Vi får hoppas att den skyddsjakt som i dagarna har beviljats förändrar beteendet.
Centerkvinnorna är naturligtvis mycket positiva till att fler unga kvinnor bosätter sig på landsbygden, men hur ska vi kunna uppmana fler att göra det under de omständigheter som nu råder?
Vargfrågan handlar inte bara om att människor ska våga bo på landsbygden. Det handlar i lika stor utsträckning om möjligheten för oss alla, oavsett om man valt att bo på landsbygden eller i staden, att också i framtiden ha möjlighet att konsumera närproducerade livsmedel.
I Västmanland har vi i dag flera aktiva köttproducenter. Hur många av dessa fortsätter med sin produktion om risken finns att vargar kommer och attackerar boskapen?
För djurägare innebär vargens närvaro ett omfattande merarbete, ekonomiska förluster och en ständig oro. Hur många klarar detta?
För konsumenterna blir följden att möjligheten att handla närproducerade livsmedel kommer att minska.
Alla rapporter visar tydligt att vi konsumenter vill handla närproducerat, en utveckling som Centerkvinnorna gläds åt.
För att den trenden ska kunna fortskrida är det av största vikt att vargstammen hålls på en sådan nivå att både djur och människor ska kunna känna trygghet att bo och vistas på landsbygden.
Kerstin Rosenkvist, Arboga
Kerstin Larsson, Sala
Centerkvinnorna i Västmanland

Vi sparar tusenlappar

Tue, 17 Jan 2012 05:32:00 +0100

Svar till ”Besviken medlem” (11/1). Överenskommelsen med Byggnadsfirman Lund innebär att lägenheter med totalhyra får höjd hyra med 25 kronor per kvadratmeter och år. Lägenheter med kallhyra 18,50. Det är alltså ingen procentuell höjning.
Därtill har Hyresgästföreningen lyckats förhandla fram en trohetsrabatt på 500 kronor per år för dem som bott i företaget mer än tio år. För att inte få alltför höga höjningar i stora lägenheter har ett tak på 250 kronor per månad satts på höjningen.
Överenskommelsen innebär att en lägenhet på 80 kvadratmeter med totalhyra får en höjning med 167 kronor per månad. En lika stor lägenhet med kallhyra får en höjning med 123 kronor.
Visst hade vi föredragit en lägre höjning, eller ingen höjning alls. Men hyresförhandlingar är inget nollsummespel. Ökade kostnader påverkar hyran, inflationen likaså.
Exempelvis har lägenheterna hos Byggnadsfirman Lund under året fått bredband inkopplat. Kraven från hyresvärdarna har i samtliga förhandlingar legat flera procentenheter högre än vad överenskommelserna landat på. Vi är relativt nöjda med att ha fått ner kraven och tjänat många tusenlappar åt våra medlemmar.
Hyresgästföreningens styrka är beroende av antalet medlemmar. Tillsammans är vi starka. Som medlem får du mer än hjälp med hyresförhandlingar. Juridisk hjälp om så behövs, aktiviteter i ditt bostadsområde, fina medlemsförmåner och mycket annat.
Vi vill gärna arbeta tillsammans med Arbogabostäder och Byggnadsfirman Lund för att göra en översyn av hyrorna i Arboga för att uppnå mer rättvisa. Om du som medlem har frågor eller synpunkter i detta arbete är du välkommen att höra av dig,
Hans-Göran Lång, förhandlingsledare Hyresgästföreningen

Verkligen bra vård

Mon, 16 Jan 2012 05:22:00 +0100

Det finns personal som tycker om sitt jobb och som respekterar vårdtagarna.
Det finns personal som är medmänniskor, som är glada och arbetar med humor, som stöttar och hjälper såväl vårdtagare som anhöriga.
De finns på Nordlund i Köping! Det är alla ni som gjorde det sista året så bra som möjligt för vår pappa.
Ni är fantastiska!
Gudrun och Björn Nyhlén

Hur kunde vi klara oss?

Sun, 15 Jan 2012 05:54:00 +0100

Vi ... som föddes med barnmorskehjälp utan moderskapspenning och barnbidrag och aldrig blött i socialkommunala blöjor men som fick lära att snyta oss och vara hövliga och veta hut...
... som med lappade byxbakar och smärtingskor i skrabbiga skolhus, skrev på egna block och läste ärvda skolböcker utan fria frukostar och skolskjutsar.
... som aldrig fick sexu-alundervisning och intelligenstestning och absolut var utan mindervärdeskomplex, aldrig haft en aning om kuratorer, beteenderubbning, missanpassning, konsulenter, kontrollanter och andra socialtermer.
Hur tusan kunde vi klara oss?
Tillägg: Jag är inte bitter!
Bengan 74
Kungsör